Diskussionen om kvotering har pågått i många år och nu har EU beslutat sig för ett obligatoriskt krav på kvotering, för att kunna skapa en mer jämställd arbetsmarknad. Det allra första lagförslaget på krav om kvotering lämnades in till Europeiska Kommissionen redan år 2012, sedan dess har frågan om kvotering gått fram och tillbaka.
Statistik från EU visar att runt 60% av alla som fullföljer en högre utbildning är kvinnor, ändå är kvinnor väldigt underrepresenterade inom högre positioner, vilket EU nu vill förändra i och med detta nya krav om kvotering. Men vad innebär detta för EU:s företag, företagslån och vad gäller enligt denna nya lag?
Ett gemensamt beslut har nu uppnåtts
Efter en långvarig diskussion om huruvida detta krav bör införas eller inte, har EU nu kommit fram till ett gemensamt beslut om hur kvoteringskraven ska utformas.
Kravet innebär att företag som är registrerade på den europeiska börsen måste säkerställa att andelen av rollerna som anses vara högre positioner inom bolaget, till exempel styrelsen, måste bestå av minst 40% kvinnor. Man förstår också att denna förändring kommer att ta ett tag att genomföra, så EU uppmanar företag att påbörja denna process så snart som möjligt. Exempel företagsformer, handelsbolag, aktiebolag och enskild firma.
Specifika mål med detta nya krav som har införts innebär ett krav på att det ska vara minst 33% kvinnor inom företaget som ledamöter och 40% som icke-verkställande ledamöter (ledamöter som har som roll att till exempel ge råd eller övervaka ledningen).
En del undantag har införts i kraven
Men i kravet har man också infört en hel del undantag och framför allt för länder som redan tidigare själva har infört krav på kvotering, Sverige är då ett av dessa länder. Men även länder som är ett undantag för detta krav från EU har en skyldighet att rapportera in sina siffror på hur rollerna i landets bolag är fördelade mellan män och kvinnor.
Man ser också att det kan finnas en risk med att vissa länder inte har ett obligatoriskt krav för kvotering. Eftersom de inte kommer att övervakas på samma sätt som länder där kravet om kvotering kommer införas, finns det helt enkelt en stor risk för att Sverige och andra undantagsländer hamnar på efterkälken. Det skulle också göra det svårare för Sverige att komma ikapp andra länder, vilket kan hindra utvecklingen av bolag på svensk mark markant.
Finns det några nackdelar med en obligatorisk kvotering?
En stor anledning till att ämnet har behövt diskuteras under så lång tid är helt enkelt för att det inte bara finns fördelar med en kvotering, nackdelarna som kravet kan bidra med kan påverka marknaden på ett väldigt negativt sätt. Många har väldigt olika åsikter om kvotering, där man menar att om tillsättningen av nya anställda görs baserat på kön och inte vem som är mest kvalificerad för jobbet, skulle detta innebära att många företag kanske inte alls väljer att anställa ny personal. Ett resultat skulle därför kunna vara en ökad arbetslöshet inom EU.
Många menar också att det kommer att ge bättre resultat om denna utveckling istället görs på ett mer naturligt sätt, istället för att använda sig av ett obligatoriskt krav. Det kan bli svårt för många företag att hålla jämnt med kraven och resultatet kanske därför inte blir så framgångsrikt som man först har planerat.
En förändring på arbetsmarknaden har varit nödvändig
Däremot är det också tydligt att man kikar på statistik som har gjorts för hur många kvinnor som har högre positioner på företag behöver genomgå en förändring. Dessa nya krav om kvotering från EU kan därför vara en nödvändig pusselbit för att utvecklingen ska kunna gå åt rätt håll snabbare.
Vilken effekt denna lagändring faktiskt har, återstår däremot att se eftersom kraven precis har trätt i kraft. Eftersom kraven heller inte innebär att bolagen måste genomgå förändringar direkt, kommer det att krävas i alla fall några år av analyser innan man ser om kvoteringen har en positiv effekt inom företagsmarknaden eller inte.
Hannes är skribent inom lånebranschen och har flera års erfarenhet av att recensera och jämföra olika typer av lån som företagslån, privatlån och mikrolån.